Största synden, att inte slöjda?

Jag har ingen lust, inget sug. All min lust till stickningen är som bortblåst.
Ibland känns det som att detta är den största synden av dem alla, att vara en oslöjdande slöjdare. För visst ser jag mig fortfarande som en slöjdare, jag drar förnöjsamt fingrarna över stickade ytor även om jag inte kan förmå mig att sticka dem själv.

Jag upplever denna period med sorg i hjärtat, men med en tillförlit i att lusten kommer komma tillbaka. För visst gör den det?

/en oslöjdande Elin

Annonser

5 thoughts on “Största synden, att inte slöjda?

  1. Jag kan i perioder tappa lusten, speciellt om jag har hållit på väldigt mycket så kan jag behöva en paus. Men jag kan ersätta det ena med det andra, är jag trött på att sy så ritar jag istället, pallar jag inte brodera mer så får det bli stickning. Svåraste tröskeln att komma över kan jag dock tycka är att sätta igång igen. När man har tappat lusten och slutat och sen bara vant sig vid det. Då kan jag behöva något som peppar igång det hela igen.

    1. Jo, jag lyckades hitta lite lycka i att brodera, vilket jag inte alls gillar annars. Tror det var för att det kändes så kravlöst, inte som med stickningen där jag är lite mer av perfektionist.
      Men det är verkligen ett superbra tips!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s