Folktro och slöjdsynder.

Vi fick en kommentar från Stefan apropå det förra inlägget om Smidessynder.

Tydligen sägs det att ”Fan tar alltid en kallsmed” vilket passar mycket bra med tanke på hur vi valt att gestalta smide i årets kalender. Nog sagt om det!

Det här med folktro och skrock när det gäller slöjd är väldigt intressant, för ofta ligger det ju nått i det som det skrockas om. Det är typiskt ovärt att smida kallt järn. Man måste slå så hårt.

Stefan skriver också: Direkt efter det (kallsmide) på listan kommer nog synden att glömma nått på städet när man släcker härden och tar kväll. Enligt folktro så blir vättarna ilskna och förbannar städer om det ligger verktyg i vägen på städet när de ska till att smida under natten.

Detta minns jag vagt från tiden på Sätergläntan, att det var någon smed som var sådär paniskt rädd att lämna hammaren på städet… Ja, gisses…

När det gäller vävskrock vet jag att det finns hela böcker som behandlar ämnet men har aldrig kommit över någon själv. Däremot så tror jag mig minnas en regel om att man första dagen man väver måste ha vävt så långt att man kommit över både knä och bröstbom, men kommer inte ihåg vad för fruktansvärt som skulle inträffa annars. Däremot förstår jag det – väven brutalt mycket mer stabil när man kommit en bit.

Vår klasskompis Malin (T) är proffs på det här och droppar vävskrock till höger och vänster. En gång minns jag att hon berättade att havande kvinnor inte får vara i rummet när en väv klipps ner, detta sägs betyda otur inför nedkomsten.

Vad för slöjdskrock känner ni till? Åh, det är så skoj när ni kommenterar!

Annonser

Smide!

Imorgon åker vi på en liten turné ut på landet för att utforska smidessynder!

Vad är det man INTE får göra när man smider?

Efter en intensiv tvådagarsintroduktion i smide i våras kan vi konstatera att en sak som man absolut inte ska göra när man smider är att låta metallen bli tomtebloss. Då blir det inte kul. Eller jo, det blir festligt en liten stund men sen måste man ta en ny bit.

Jag och Elin var kanske inte några smidesgenier men Malin däremot – en riktig liten naturbegåvning. Gisses så hon fick till det.

Hur ska en smed vara? Min fördoms-smed: en kort, Gimli-liknande typ med stort skägg och en arm som är större än den andra. Han (för givetvis är det alltid en han) är alltid smutsig och smider bara tunga fula saker.

Har ni några exempel på smeder som är som en smed ska vara? Eller kanske tvärtemot? Vilken är den syndigaste smides-synden?

Dela med er!

Vävsynder.

Trots att det inte märks här är arbetet med den nya kalendern i full gång! Igår gjorde jag ett litet besök i Göteborgs hemslöjdsförenings vävstugan på Mölndalsvägen för att ta reda på vilka slöjdsynder man kan råka begå där.

Mina kära vänner Inger och Margareta var genast med på galoppen. De hade själva råkat ut för pekpinnar och råkat bryta mot oskrivna regler. Vad är inte OK att göra i vävstugan?

– Slarva med kanterna!

En självklar vävsynd. Sen spelar det ingen roll om man väver ett tyg till en kudde eller till att sy kläder av där kanterna ändå inte syns. Blir det fult man är man en latis. Så är det bara.

Sen syr man ju inte i sina vävda alster på maskin. Det gör man bara inte! (eller…) Nej, väver man för hand fållar man för hand.

Jag frågar om de känner till att man inom hemslöjden inte brukar tycka att det är okej att väva trasmattor i kypert. Varför då? Ja, det stämmer ju! På bohusslöjd fanns bara tuskafsmattor! Märkligt… Men det är väl för att det ska vara som det var i gammalt. Och då vävde man trasmattor i tuskaft, och då ska det vara så.

Med det lilla besöket i vävstugan kan jag konstatera att slöjdsynder finns där, och många av dem! Självklart kommer detta även att gestaltas i kalendern!

/Sara

Vad är det som händer här?

Varför ser slöjdporrsbloggen så konstig ut? Varför finns det ingen information under flikarna? Bra fråga! Det kan man fråga sig!

Vi håller bäst vad vi hinner på att fundera ut exakt hur vi vill att sidan ska ska se ut under resten av 2013, skriver texter och trixar runt. Tanken är att bloggen ska se asball, ny och fräsch ut vid en Relansering av den typ i början av ”sommarlovet!”

kram på er alla!

 

Ps missa inte ”ta ditt egen slöjdlustarkort” på West Pride på lördag! I växthuset i trädgårdsföreningen.

Igång igen!

Idag händer det! Vi har börjat fota till nästa års kalender, på temat slöjdsynd! Vi har alltså valt att byta tema till 2014, vad är det man gör i sin slöjd som inte är riktigt rumsrent? Vad är egentligen syndig slöjd, vad tycker du?

Vi håller till hemma hos mallan, för synda, det gör man helst hemma där ingen ser 😉

20130510-141112.jpg

Garnfrosseri!

Vi har nu varit i Mariestad i en vecka med skolan, men det är inte skolan jag tänkte berätta om nu. Snarare upptäckten av att kampes ullspinneri ligger precis utanför vår nya stad. Kampes är ett spinneri som spinner i Sverige (ja, utanför Mariestad som sagt), men ullen kommer från nya Zeeland. Jag och min nya sambo Ulrika, som också går i vår klass, hade bil denna veckan och tog oss en utflykt till detta eftertraktade resmål. Jag har en liten dröm om att kunna få kika in i spinneriet nån dag 🙂

När vi kom dit blev vi som sig bör alldeles, alldeles ulltokiga! Vi köpte på oss garn till varsin kofta, Ulrikas komma bli grå/rosa och min alldeles gul.
Enda problemet med besöket var att det fanns så mycket att välja på..

20130126-104823.jpg

När vi sedan kom hem så började vi nysta våra nya garner, ett fullständigt hem har en garnvinda per person 🙂 allt blir lite extra fint i en genomgångs lägenhet som tvåkvinnokollektivet Hyveln är.

20130126-105041.jpg

/Elin